< Till bloggens startsida

Dålig Bloggare

Jag vet, jag har varit en extremt kass bloggare på sistone, men eftersom Han försvann med datorn och chefen kom på att jag bloggade på arbetstid så har det varit lite tight. Dessutom brukar folk blogga När De Har Ett Liv vilket jag totalt saknat senaste veckorna. Men för att ge er en kort uppdatering; livet vände den 25 då lönen äntligen trillade in! Jag har aldig varit så pank som innan dess (om man inte räknar månaden innan, men 2007 är ett glömt kapitel), jag var till och med tvungen att låna cigg av pakistaniern på hörnet, stackarn, handlar bara av honom när jag inte har pengar. Jag köpte faktiskt blommor till honom för att tacka,fick en gratiständare med Betty Boop-motiv i gengäld. Frågade om jag inte kunde få en sån där kul tändare istället, typ motiv på kille som tappar kallingarna när man tänder, men han sa att det inte var för mig.

"Julmidagen" med jobbet i slutet av januari var verkligen en flopp. Alla kollegor satt vid grannbordet och hinkade vin imängder, skrålade sånger och utbytte finurliga sextips, men Chefen beordrade att jag skulle "integrera" mig och sitta vid hennes bord och vara vuxen. Jag satt och pratade med ekonomitantens man hela kvällen, en ganska grå historia. Men jag fyllde på hans glas hela tiden så till slut var han riktigt talbar.
Är det inte väldigt 70-tal och välja en fondue-restaurang? Alla satt och doppade grejer i samma gryta, hälften låg på botten. Men, men efter ett par glas vin så bortsåg alla från det, och dessutom var det 2 dagar innan lön så alla var utmärglade. Förutom Chefen då, som bara inte kan förstå att folk kan vara så oansvariga att de inte har pengar på kontot i slutet av månaden, fruktansvärt oansavarigt. Hmmm.

På jobbet har jag annars stigit i graderna och blivit en Team leader, vet inte riktigt hur de tänkte men det betyder att jag får lite mer pengar att göra av med varje månad. Därav att jag skulle sitta med Chef och co på middagen.

Nu är jag i Sverige hos mamsen ett par dagar. Blir matad, matad och matad. Kommer inte behöva flyga hem, rulla funkar fint. Svedala är sig likt, och jag känner mig som ett missanpassat UFO.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:

E-postadress: (publiceras ej)

Bloggadress:

Kommentar:

Kom ihåg mig?
Trackback
RSS 2.0