< Till bloggens startsida

lönens icke vara- fortfarande

J-a skitlön har fortfarande inte kommit in, jag blir galen. Skulle haft möte med Stora Chefen men eftersom han var försenad och jag hade ett "läkarbesök" så sket sig det vilket inte är någon större katastrof eftersom han antagligen inte hade levt nu i sådana fall. Tack pakistaniern på hörnet för att jag fick låna ett paket cigg (igen). Nu är mitt skafferi så tomt det kan bli, vem vill äta popcorn när det är det ända som finns? Booooring. 


Fyll mig...

...säger plånboken. Den behöver helt enkelt tillfredställelsen att överfyllas i alla hål. Hmmm, aldrig varit något vidare på metaforer.

Den självbild jag har att jag inte skulle vara materialist börjar naggas i kanten. Livet är helt enkelt skit utan stålar, pengar, cash, klöver, flis, deg, slantar, deg; ja, ni vet vad jag menar....


På kontoret...

Lönen har inte kommit än och jag fick precis veta att chefen inte ens tryckt på knappjäveln än. Jag bloggar och tänker inte anstränga mig det minsta förrän jag har pengar i fickan.


Jag och Lisa lyckades skrapa ihop till ett paket cigg (snäll gubbe i kön bidrog med de sista centen).  På väg tillbaks till kontoret hittade vi ett helt set med skidor, stavar och allt (trash day idag). Till och med en vandringskäpp. I bambu. Släpade in allt på kontoret, kanske går att sälja. I brist på lön menar jag.


Lönhelvetet igen

Fortfarande inga pengar. Jag kommer ticksigt att gå in på banksidan tills de har kommit in, update, update, update, reload page, reload page, f-ing reload page....
Sen kan de undra varför folk inte är produktiva. 

Hariga Italienare Får Klara Sig Själva

Jag håller på att bli en sån där Surtant som gluttar bakom gardinerna (även om jag inte har några), jag har upptäckt att italienarna har täckt för sina fönster med KUDDAR! Då är frågan; är det för att de inte vill att jag ska se vad de har för sig, eller är det för att de inte vill se vad jag har för mig? Får nästan gå över och fråga, vad gör man inte för att hålla gransämjan på topp? Om jag sträcker mig ut genom fönstret med mitt paraply så når jag nog att knacka på deras fönster. Kanske skulle vifta med en paj också, bara för att göra klart för dem att jag är en God Granne? (Cindy Crawford tar minsann ALLTID med sig en paj till grannar och vänner istället för en hederlig flaska vin, och det är SÅÅÅ uppskattat, för det har hon sagt till Oprah. Inte bara skitsnygg, hon kan baka också. Slyna.) Jag vill ju att mina grannar ska känna Förtroende för mig så att de kvistar över när svampen har verkat. Sätter man kuddar i fönstrena så kanske man inte är så vidlyftig ändå. Tråkmånsar, hoppas de flyttar på måndag. Och rätt åt dem att de inte har några kuddar att sova på, hoppas råttorna skrämmer slag på dem. 

Nu får jag ta och ge mig, har ordbajsat hela morgonen, kanske skulle gå ut och skaffa mig ett liv? Typ andas lite frisk luft och promenera? Tyvärr är det lite trist att promenara utan mål, typ till shoppingen, men men, jag får väl helt enkelt låtsas att jag ska ut och spendera massor med pengar. Funkar skitbra ända tills man ska betala. 

Pengar på mitt huvud

Vågade mig in på internetbanken---shiit, inte bra. måste, måste, måste hålla i pengarna... Vet inte vad det är för mekanism som gör att de liksom rinner genom fingrarna. Det är så kuuul att handla, börjar tro att jag är sjuk på något sätt, är det normalt att vara så besatt av att konsumera. Kanske borde ta upp terapin igen? Kompenserar jag för något? Antagligen... 

I dag ska jag:
Inte shoppa (inte ens något litet)
Inte gå på Stora Affärsgatan (frestelsen för stor)
Inte göra av med några pengar
Inte vara sur för att jag bestämt mig för att inte göra av med några pengar
Inte ens tänka på pengar
Inte bli arg på mig själv om jag råkar göra av med lite pengar (det är ju ändå jul)


Shoppat- för mycket

Shoppade igår eftermiddag... alldeles för mycket som vanligt. Jag kom hem med:

En ny svart kjol (väldigt prinsesslikt fluffig
Skitsnygga underkläder, strumpbyxor och knästrumpor
En väldigt söt topp- matchar kjolen perfekt
En bok om shamanism
Ny mössa+ vantar

Nu måste jag ta och lugna mig, annars kommer mina stackars slantar att vara borta innan januari ens börjat.. Att jag alltis ska spendera så himla mycket, jag fattar det inte. Men det är så kul med nya saker...
Shoppa är terapi. Det finns inget bättre än att plöja igenom affär efter affär, prova plagg efter plagg för att till slut unna sig det som man vill ha. måste bara komma ihåg att jag måste ha mat i magen också... Och, jag vill ju spara pengar, hur nu det ska gå... Ja, ja, jag får helt enkelt äta gröt i slutet av den här månaden också...  

Lilla vita fluff ligger i knäet, han vill alltid vara nära när jag sitter med datorn, så himla söt, vill att han alltid ska vara här. 




RSS 2.0