Rik
Jag är a rich bitch igen och jag hade världens bästa sex igår och livet är på rätt spår igen!
lönens icke vara- fortfarande
Fyll mig...
...säger plånboken. Den behöver helt enkelt tillfredställelsen att överfyllas i alla hål. Hmmm, aldrig varit något vidare på metaforer.
Den självbild jag har att jag inte skulle vara materialist börjar naggas i kanten. Livet är helt enkelt skit utan stålar, pengar, cash, klöver, flis, deg, slantar, deg; ja, ni vet vad jag menar....
På kontoret...
Lönen har inte kommit än och jag fick precis veta att chefen inte ens tryckt på knappjäveln än. Jag bloggar och tänker inte anstränga mig det minsta förrän jag har pengar i fickan.
Jag och Lisa lyckades skrapa ihop till ett paket cigg (snäll gubbe i kön bidrog med de sista centen). På väg tillbaks till kontoret hittade vi ett helt set med skidor, stavar och allt (trash day idag). Till och med en vandringskäpp. I bambu. Släpade in allt på kontoret, kanske går att sälja. I brist på lön menar jag.
Lönhelvetet igen
Uppmaning till busk-knull
Lönhelvete
sex pengar o jobb
Lite till
Husockupanter utkörda Spuistraat Amsterdam- bilder
Nödbroms någon?
händelserik dag
- vaknade så uppstressad att jag för första gången i hela mitt liv avböjde morgonsex- det säger något om vad jag går igenom nu. Drömde om stora hus och flygvärdinnor med syl-vassa klackar. (inte sexuellt bara Stora Aj)
- sa upp mig
- fick chefen att gråta
- fick chefen att tala om hur mycket hon hatar sitt jobb
- tröstade mig med en choklad-croissant
- hade motiverings-möte med mitt team: skvaller som innefattade uppvisning av nya smycken, utsagor om befintligt sexliv och gemensamt pengaräknande (vilket tog mindre än en halv minut) Den ända med nya smycken och befintligt sexliv är för tillfället jag så de andra satt och spydde i papperskorgarna medan jag skröt.
- gick hem efter all turbulens
Sex, blogging och sol- ordningen återställd
En liten uppdatering; Han har kommit hem och han har varit inne i mig sedan i förrgår. Det är detta jag är gjord för, ingenting annat make sence! Åh vad jag har längtat efter det här! Jag kan inte fatta att det kan vara så otroligt skönt.
Börjar misstäka att han inte jobbat i Uppsala utan gått på någon tantranisk superkurs om i hur man stimulerar Henne tills hon blir alldeles vimmelkantig av vällande orgasmer, sköna händer och dupt inträngande. Jag är i alla fall glad över att hans arbetsgivare och vän förstod allvaret när jag ringde i onsdags fullkomligt desperat, jag förklarade för chefvännen att de blå bollarna är urblekta, uttänjda och att jag kommer att dö om inte Han skickas hem till helgen för att styra upp saker. Dessutom verkligen ingen poäng att äta p-piller om man inte får leka med fördelarna, typ inget trasslande med kondom och nära, nära, nära inne i mig.
På jobbet hade jag ett möte om Företagets nedskärningar/budgetsparingar. Jag fick veta att alla inklusive jag själv blir satta på 11-månaderskontrakt men att lönen blir utspridd på 12 månader, så att man får betalt månaden man inte jobbar. Det innebär alltså 200 euro mindre på kontot varje månad, och det betyder att jag inte märker av min lönförhöjning alls. Har inget emot ledig månad men då vill jag välja månad själv, och jag vill vara herre över min egen ekonomi och spara på egen hand till den lediga månaden. Jag blev jävligt arg. Så jag började frenetiskt söka jobb och vips så ble jag kallad till en intervju i förra veckan. Bättre betalt, bättre position, bättre kontrakt och mitt inne i Amsterdam! I fredags ringde de och gratulerade, de vill att jag börjar omgående!
I morgon måste jag alltså prata med mitt nuvarande obb, på något sätt känns det väldigt bra eftersom jag alltid varit den snälla, förstående som låtit mig slängas lite hit och dit. Men alltså inte längre!!!
Jag har aldrig sagt upp mig tidigare, i alla fall in te På Riktigt (de oseriösa slavdrivande jobb jag tröttnade på i Sverige lät jag helt enkelt bli att gå till). Vad säger man? Hur går det till?
Blä
Hemma i Amsterdam! Det var skönt ända tillas jag gick till jobbet och chefen bad mig barnvakta besök som kommer i helgen. Jag förklarade att efter Sverigeresan så behöver jag nog ta det lugnt och bara fixa hemma. Hon kontrade med att om jag är intresserad av en karriär så borde jag tänka efter en gång extra! Ursäkta!! vem är det som åkt till Ikea på helgerna för att handla jävla stolar en lördag? Vem är det som suttit barnavakt åt två engelska ungar när mamman var här och jobbade (hemskt förresten, båda pratade som Agatha Christie och var extremt preppiga)? Och vem har jobbat över i shoppen, fixat med filmkvällar, mm mm. Som ni säkert redan räknat ut så är det jag! Finns inte på världskartan att jag släpar runt på ett mähä hela helgen. Dessutom kanske hon inte ens vill det, tvivlar på att chefen ens tänkt på det. Blääää!
Brinnande böckling med kupong
Jag snodde ett par rakhyvlar av mamma av märket Bic. Jag skulle lika gärna kunnat använda en slö brödkniv, de gula hyvlarna skulle på sin höjd klara av att hyvla ost. Bic's ända pluspoäng är att de är billiga. Mamma gillar billiga saker, gärna i flerpack.
Irriterad stod jag i duschen och drog gula Bicen fram och tillbaka över benen. Men så fick jag syn på en intressant tub ovanför badrumsskåpet: "Veet's hårborttagningskräm som verkar medan du du duschar". Perfekt. Jag kladdade på. Benen, armhålorna och när jag ändå höll på så tänkte jag att det är lika bra att köra på så jag bredde ut ett tjockt lager mellan benen, här skulle det bli lent. Jaha, vänta i 6 minuter. Satte mig på toalocket och läste på baksidan av tuben, "får ej användas på känsliga ställen". Hmmm, räknas det lilla venusberget som ett känsligt ställe? Jag bestämde mig för att det är nog ganska slittåligt ändå och väntade.
Svidet kom omedbart och skoningslöst, det kändes som om hela kroppen stod i brand. Jag sköljde bort alltng i ilfart, livrädd för att min kropp skulle inta en böcklings skepnad. Tack och lov, jag fick inga bestående brännskador, men lite snopet var det när jag upptäckte att inte ett hårstrå lossnat! Skitprodukt. Jag frågade mamma hur det kom sig att hon köpt den där tuben. Hon hade handlat den på kupong och man fick en fin mugg på köpet. Såklart.
Kontoret
Nyfiken i en strut mailade jag jobbkompisarna för en uppdatering. Chantal säger ingenting om ingenting vilket betyder att hon fortfarande har munkavle. Hon har fått order från chefen att inte prata så mycket eftersom hon påverkar teamen negativt. Så nu har hon blivit stum och arbetsstämningen är såååå mycket bättre. Not. "Problemet" är att Chantal alltid säger vad hon tycker, något som kan vara ytterst obekvämt för De Som Bestämmer. Jag hejar på Chantal och hoppas att hon öppnar munnen snart igen.
På torsdag går chefen på mammaledigt och jag börjar min karriär som "Team leader" med blandade känslor. Alltid kul med mera pengar men inte lika kul att stå mitt i skottfältet mittemellan chefen och arbetskompisarna. Får inhandla skottsäker väst och pansarbeklädda öronproppar så ska nog allt gå bra....
Dan före dopparedan
Nej, jag trivs som bäst när jag har mitt hemland på avstånd, då kan jag till och med bli lite nostalgisk mellan varven. Men nu saknar jag de högljudda grannarna, intrigerna på jobbet, och skräpet på gatorna. Jag längtar efter att kunna gå till affären i tofflor utan att någon bryr sig, och bara det att folk tittar varandra i ögonen eftersom vi alla är människor. Och jag saknar Honom, som dessvärre fortfarande befinner sig i Uppsala, men som snart, snart också kommer till Amsterdam och delar sidenlakan med mig (present från mamma som tycker att min lilla koja behöver ett stänk av glamour). Så min plan är att bli hög som ett hus och halka runt i silkiga lakan och bara vara Lycklig! Jag kan bokstavligen slå klackarna i mitt låga tak och det tänker jag göra också!
Våren- dripp, dropp eller depp?
Våren är snart här och jag brukade tillhöra den där bittra skaran som HATADE den eftersom nykära, sliskande par poppar upp ur jorden likt svampar så snart de första solstrålarna tittat fram. Lyckliga, hand i hand i vårsolens glans stod de och tryckte tungorna i varandra. Samtidigt som de såg ut som om de kommit på något nytt!
"Bah", tänkte jag surt, "tryck tungorna upp i varandras rumpor istället så ska ni få se på sensation".
ÖVERALLT såg jag dem! Jag kontrade med att demonstrativt himla med ögonen, jag satte fingrarna i halsen och mumlade något om herpes. Kryssandes mellan högar av hundskit som också gjort en storartad entré tog jag mig hemåt medan tankarna malde på "det är mycket skit så här års...." När jag kom hem så klämde jag några finnar och bölade fult. Jag Var Ensammast I Världen.
Men det var på den tiden jag levde i Sverigebubblan och trodde att det fanns en hemlig manual som jag inte hade tillgång till för att bli En Lyckad Människa. Förutom att tjäna massa pengar, ha miljarder med vänner och se skitsnygg ut så hör det till att Den Lyckade Människan är nykär på våren. Jag hade en ekande tom plånbok och jag gjorde mig av med vännerna 1 gång i månaden då jag PMS:ade sönder alla relationer (det tog ca 3 veckor att reparera skadan). Jag kände mig ful och och jag var inte nykär! Enligt mig själv så kunde jag lika gärna abdikera till nunna och åtminstone försöka göra någon nytta för att parta upp mitt kharma.
Men jakten på manualen fick ett abrupt men lyckligt slut för 5 år sedan när jag åkte till Portugal på psykedelisk festival och insåg att det inte finns någon manual! Vilken befrielse! Jag minns hur Insikten berusade hela mig, jag var fri och insåg att kärleken är till för alla, även mig! Jag gladdes åt all kärlek som omgav mig och jag insåg att man inte kan älska någon annan om man inte älskar sig själv! Jag kom även på att det bara är fyrkantskallar som går rakt fram. Klart att man ska ta sig fram genom att hoppa framåt sidledes men baklänges! Och så gjorde jag i en vecka. Men det är en helt annan blogg...
Ämnet "Våren- dripp, dropp eller depp?" fick jag av Catarina, http://regipunktnu.blogspot.com/
Jag lämnar över i denna bloggstafett till Klimakteriehäxan med ämnet "Färdigpackad- färdig eller packad?"
Jippie- Lång ner i halsen
Handlingen känns minst sagt spännande, tjej med orgasmprobelm går till psykologen och får veta att klitorisen sitter långt ner i halsen. Klockrent! Måste se! Förstår inte varför kristdemokraterna bråkar, de kan ju stänga av tv'n om det inte passar. Dessutom kommer filmen säkert sändas på en alldeles okristlig tid.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=739272
Schizofren haschpsykos- längtar hem
När jag kommer hem till Amsedamse så ska jag röka en joint, hångla med mina älskade 17 kvadrat och bara vara jävligt glad över att jag har en livboj från ett Svedala som drunknar i sin skenheliga präktighet.
I eftermiddag ska jag träffa den tredje Sunda Människan i Stockholm, farmor. Hon gillar mina turkosa jympadojjor och min knall-lila kappa. Jag gillar farmor.
Fortfarande bananer i garderoben
Jag kom hem till mamma helt slut i huvudet och kände mig stolt över mig själv att jag insåg redan för 15 år sedan att deras inställning är så skev. Hon snörpte på munnen när jag berättade om mina 17 kvadrar och lutande golv, mumlade något om "ja allt är ju realtivt, men här på Lidingö är det ju lite andra krav". JAG VET! Jag växte upp på den här j-a skitön och bodde i en 3.a med en kärrig som ville ta betalt när kompisar kom på mellanmål, och som gömde bananer (eftersom det är en dyyyr frukt) i garderoben.
De få anledningarna till att besöka SE är
Lösgodiset
Glöggen
Semlorna
Renskav
Oboy
Tunnbrödet
Skogen
Familjen
Ett besök skulle vara så mycket roligare om man
Skippade rökförbudet på alla offentliga ställen
Lät hundar komma in på caféer o barer
Gjorde det snällt för plånboken att åka buss
Tillät fasadbelysning i Stockholm
Lät krogarna ha öppet hur länge de vill
Bytte ut alla preppar mot fluffisar
...jag känner hemlängtan. Skräniga Schagerbaren, italienska grannarna, soporna på gatorna, stonade turister, cykelburna droghandlare, öronpropparna...ja jag saknar ALLT.
Sexlös på Hälsans Ö
Mamma snarkar i soffan så polyperna skakar i takt med fönstrerna (storm ute). Låter hemtrevligt, om jag blundar så får jag nästan för mig att det är Prutthunden som ligger där och snusar. Men som sagt, jag är på Lidingö och här finns det antagligen inga prutthundar som kan förstöra imagen.
När man promenerar över Lidingöbron så möts man av en skylt halvvägs över bron där det står "Välkommen till Hälsans ö". Vad är det som gör denna ö till hälsosam? Jag minns när jag gick i skolan här hur många dramer som utspelade sig bakom vrålkåkarna. Alkoholism, självmord, pillermissbruk och bullimi, men som alla lidingöbor vet så är det fasaden som räknas och den putsades det på. Inte hälsosammare än någon annanstans med andra ord. Det finns ju förstås en "Hälsans Stig" som ingen går på och naturen är vacker när den inte är halvt nedhuggen eftersom golfbanan måste få plats.
Den värsta sortens (och den största andelen) lidingöbo är Den Nyrika som vill visa upp både sig och sin nyvunna rikedom genom att braxa på det där brattiga sättet som bara nyrika kan. Antagligen skulle jag bete mig likadant själv men eftersom jag adrig provat på att vara nyrik så lämnar jag det osagt...kände mig iofs tät när jag kom hem från Japan med 100 000 i kontanter i handväskan och åkte taxi, måste fråga mina stackars anhöriga om jag betedde mig vräkigt utan täckning. Antagligen.
När jag klippte mig igår så köade jag tillsammans med typ 10 ungar. När det blev min tur så frågade jag frisören (snygg utländsk man, 100% gay) om det alltid är så mycket barn som ska klippas. Han tittade på mig och himlade med ögonen. - "Ja, sa han och böjde sig ner mot mig i stolen och viskade "men vet du, det är inte ungarna som är värst, det är föräldrarna" han fortsatte i förtrolig ton "tidigare, jag jobbade i Skärholmen, inga problem, men här föräldrrna tror deras barn är värsta vip-kunderna".
Så, jag tillbringar alltså denna lördagkväll kedjerökandes på Hälsans Ö. Han lyser med sin frånvaro och min kropp är så osexad att den har glömt bort hur man gör. Nej, nu överdrev jag, men ni fattar konceptet. Misär i braxarnas paradis.
Broren
De snickrade pallar idag. Lördagserapi. Broren avstod och vårdaren frågade med bebisröst "men lilla du, varför vill inte du snickra en jättefiiiin pall?". Som om han vore utvecklingsstörd. Brorsan svarade att en idiot kan räkna ut att han hellre umgås med sin syster som kommer till Sverige2 ggr om året. Jag håller helt med och fick bekräftat att man inte behöver vara speciellt skarp för att jobba med "galningar".
Men på ett sätt så är det befriande att vara där inne på avdelningen bland människor som samhället anser inte passar in. Det är förlösande att prata med människor som säger rätt ut vad de tänker och som inte spelar charader. Ett besök på avdelning 32 gör mig alltid fundersam, nästintill melankolisk. Alla normer som ramar in det samhälle vi lever i känns med ens så meningslösa och haltande. Den mångfald och olikhet som skapar personligheter får inte plats, de färggrannaste blir inlåsta och därmed osynliga. Jag kräks.
Syra till folket
Vissa sitter och liksom och granskar sina medresenärer i smyg, slänger förstulna blickar åt höger och vänster, men bara när ingen ser. Med de dyra SL-biljetterna så borde det delas ut en gratis syra till alla, då skule stockholmarna få sig en resa som heter duga. Kom igen, lever ni? Andas Ni? Knullar ni? Utan Att Se Skitnödia Ut?
Förlåt min verbala mundiarré men jag är inte riktigt van med det här. I Amsedamse så pratar alla med med allt och alla som kommer i ens väg. En fredagskväll på coffe shopen är en blanding av allt; turister, kostymnissar, fluffisar, ja till och med poliser som vill påbörja helgen med att Röka En Fet. Jag säger inte att receptet är att alla ska börja jointa, men Sverige är verkligen socialt hämmat och någon form av terapi behöver sättas in omgående. Kom igen nu, jag vet att ni inte är skitnödiga egentligen, ni bara tror att det fröväntas att ni ska se så ut.
.
kvällsfluff
Det är med blandade känslor som jag sitter här. Varje gång jag kommer hit så slås jag av hur olika det ändå kan vara. Som bara när man är ute och går. Hemma i Amsterdam så säger man hej till höger och vänster och det finns inte att man inte pratar med folk på spårvagnen eller bussen. Jag var ute och gick i skogen och mötte en tant som jag sa hej till. Hon såg skrämd ut och pinnade iväg som bara sjutton. Hon trodde säkert att jag skulle koka soppa på henne. Sverige har bra saker, som lösgodis, renskav och skogar, men varför känns det så fruktansvärt skitnödigt?
Jag borde gå ut och festa men sitter uppkrupen i fåtöljen och tycker utan att jag vet varför riktigt synd om mig själv, trots fin i håret och allt. Att Inte Höra Till är en känsla som far genom mig.
Antar att det beror på var man bor men eftersom jag befinner mig på Liiidingö så har jag väl antagligen hamnat i prepp-prepparnas högborg. ALLA har likadana jackor, tanterna bär päls och mammorna kör märkes-barnvagnar... Mina föräldrar hamnade här av en slump, pappa blev ensamstående och ville antagligen att jag skulle växa upp på ett "bra" ställe. Mamma hakade på efter några år när en Lidingötant inte ville bo nära sina barn i Liljeholmen. De swappade lägenhet och det var så mamma blev det färg-grannaste inslaget på den här ön. Går inte att missa, kan vara värt ett besök hit bara för att få se Rödhårig Rosa Fuffboll i Högklackat.
sex-torka
Färg fridlyst
Annars har dagen väldigt lugn, har klippt mig och ser ut som ett ruffs. Frisören skojade och sa att han klipper allt utom hundar, men att jag var ett gränsfall. Men han förbarmade sig över mig satte saxen i mina slitna toppar.
Min tokiga men underbara mamma har 12 påsar med kläder som jag ska gå igenom, det mesta har hon köpt för att det hängde snyggt på galgen men inte på henne. 90% av allt hon köper hamnar i påsar som hon gömmer undan på vinden för att ingen ska se hur mycket onödigt hon köpt, men en titt i garderoben avslöjar att hon inte fått upp allt.
När jag kom hit så beklagade hon sig över att datorn var trasig. Strömbrytarna var inte påslagen, men det hade hon inte tänkt på. Hon var sååå tacksam över att jag "lagade" datorn. Jag kommer ihåg när hon kissade i mörker ett helt halvår bara för att en glödlampa gått sönder. Det hade inte ens fallit henne in att byta. Man ska inte exprimentera med det elektriska. När hon är riktigt i gasen så brukar hon stuva undan lampan och brödrosten längst in i garderoben. Bara för att vara på den säkra sidan.
Det är alltid kul att komma hem till familjen, och det är alltid lika trevligt att lämna den och fokusera på mina egna knäppar...
Dålig Bloggare
"Julmidagen" med jobbet i slutet av januari var verkligen en flopp. Alla kollegor satt vid grannbordet och hinkade vin imängder, skrålade sånger och utbytte finurliga sextips, men Chefen beordrade att jag skulle "integrera" mig och sitta vid hennes bord och vara vuxen. Jag satt och pratade med ekonomitantens man hela kvällen, en ganska grå historia. Men jag fyllde på hans glas hela tiden så till slut var han riktigt talbar.
Är det inte väldigt 70-tal och välja en fondue-restaurang? Alla satt och doppade grejer i samma gryta, hälften låg på botten. Men, men efter ett par glas vin så bortsåg alla från det, och dessutom var det 2 dagar innan lön så alla var utmärglade. Förutom Chefen då, som bara inte kan förstå att folk kan vara så oansvariga att de inte har pengar på kontot i slutet av månaden, fruktansvärt oansavarigt. Hmmm.
På jobbet har jag annars stigit i graderna och blivit en Team leader, vet inte riktigt hur de tänkte men det betyder att jag får lite mer pengar att göra av med varje månad. Därav att jag skulle sitta med Chef och co på middagen.
Nu är jag i Sverige hos mamsen ett par dagar. Blir matad, matad och matad. Kommer inte behöva flyga hem, rulla funkar fint. Svedala är sig likt, och jag känner mig som ett missanpassat UFO.
