Snurrmaggan...
Är en utvilad, glad en.
Det ska bli så himla trevligt idag, Emelie kommer hem till mig, vi ska dricka lite vin , snacka strunt och bara ta det lugnt.
Känslan jag bär på är så dubbel, vemod, sorg, lättnad och ett inre lugn.
All stress som jag burit på de senaste veckorna har runnit av mig, i morse vakande jag tidigtoch yogade en halvtimme. Bara det! Att faktiskt ha min Egna Tid Att Andas. Jag inser nu att det betyder mer än vad jag tidigare insett.
Det sista han gjorde innan han åkte igår var att slicka kontokortet ordentligt, det kunde ju ha fastnad en liten smula av ett rus. När han flinade och sa "sorry about that" så kändes allt väldigt defenitivt. Jag gick sönder inombords, precis som hans näsa...
Nu vill jag bara ta hand om mig själv; äta alx och avocado, göra ansiktsmasker, promenera och framförallt skratta.
