Sofia´s

 Det kändes inte som det när vi var ute i vimlet och alla liksom drack i samma tempo. Men när jag kom hem till en nykter Han så brakade det loss med Stora Scenen, följt av kräkorgie på toan. Avrundade i världsklass med tårar, förlåt och äcklig andedräkt. Starkt  jobbat. Verkligen. 

Det är ok att vara pubertal om man är pubertal så att säga, men är man snart 30 och har druckit förut så borde ju den där lilla slanten ha trillat in och läxan borde vara gjord. För länge sedan. 

Så denna lördag går alltså i skammens och ångerns tecken, sitter här med dunkande tinning och har ångest över att jag storligen lyckades kvadda den mysiga fredagskvällen som är den sista med honom tills han kommer tillbaks (OM han kommer tillbaks efter det här), eftersom han tar och drar tillbaks till Sverige i morgon. Så kan ju jag sitta här och känna mig korkad med alla smycken som han kom hem med, medan han kan andas ut av lättnad över att inte behöva sitta mitt i en orkan. Fan.