4 timmar kvar
Det blev några öl på Schuim med Chantal, Sue och Sheekila. En vovve hamande i knäet och kvällen var..ölfylld. Somande ändå hyffsat tidigt och nu sitter jag här... sista dan på jobbet. Alla är så ledsna över att jag slutar, men för att vara ärlig så tror jag inte att de skulle vara överlyckliga om jag stannade. Så är det alltid; man glömmer bort vad man har tills man inte har det längre.
Nu börjar det gå upp för mig hur mycket alla betyder för mig; jag har ändå jobbat med dem i 1 ½ år. Vi har tjaffsat, bråkat, intrigerat, skrattat och gråtit oss igenom den här tiden. Ett kontor fullsmockat med tjejer, snacka om att man har fått skinn på näsan.
Olyckskorpen Maud deklarerade höglutt att hon inte tror att jag kommer att klara det, Jeannita som alltid håller med Maud nickade såklart instämmande. Maud passade även på att med elak min undra vad jag skulle hitta på med min lilla pensel till hårtofs. Hmm. För att inte vara elak; vissa personer kommer att saknas mindre än andra.
Det blev ingen frukostjoint, men vi tar det på lunchen, kommer att bli en soft eftermiddag.
