Fuzzy Friday Feeling
Äntligen fredag! Absolut ingen plan, förutom att jag ska pyssla med mig själv hela helgen. Egotrippmaggan.
Jag har blivit beroende. Av facebook. Hela fenomenet är så fantastiskt fånigt; skaffa dig så många vänner som möjligt, poka, pika, spanka och pussa. Ända kan jag inte låta bli, flera hundra gånger om dan går jag in för att checka min status (inte på jobbet längre eftersom sidan av någon märklig anledning blivit blockadL) Vad är det som utvecklar detta ticks? En tröst är ju att jag i varje fall inte verkar vara ensam, kanske skulle starta en stödgrupp?
Tittade på TV härom kvällen, barnprogram. Vet ni hur coola och high tech barnprogrammen är nu förtiden? Animerade mangafigurer i supersnygga modekläder. Det handlade om ett par killar och tjejer. Killarna hade hippa dreads och pösiga byxor, tjejerna hade hur coola frisyer som helst. Tyvärr missade jag handlingen eftersom det var dubbat till holländska, men jag förstod i alla fall att det handlade om musik, kärlek och andra intressanta saker.
När jag växte upp så fanns det två barnprogram; Lillstrumpan och Syster yster, och Alfon Åberg.
Lillstrumpan och Syster Yster handlade om 2 strumpor som umgicks med varandra, Alfons lekte med sin låtsaskompis Molgan medan pappan rökte pipa.
Jag tror att det kan ha haft en impact på min personlighet. Herregud, två strumpor och en osynlig vän, inte konstigt att man äår mörkrädd..
Min lillebror hade i alla fall en vuxen man i björndräkt (Mr Björne) och små blåa gubbar (smurfarna). I och för sig, inte för att han verkar mindra förvirrad av tillvaron än jag...
